Stor chans stoppa Storbritanniens kärnvapen

Storbritannien förbereder just nu att byta ut hela sin kärnvapenarsenal till ett nytt system som beräknas vara aktivt fram till år 2050. Nu mobiliserar den brittiska fredsrörelsen stort för att vända utvecklingen. Den 15 februari hålls en massblockad mot kärnvapenfabriken Aldermaston.

Zitzer frågade Angie Zelter vad som händer. Hon är fredsaktivist och mottog 2001 Alternativa Nobelpriset för sin kamp mot kärnvapen.

Vad händer med utvecklingen av nya kärnvapen i Storbritannien?

– Idag finns ett system som heter Trident. Det bygger på fyra kärnvapenubåtar och upp till 192 stridsspetsar - var och en ungefär åtta gånger så förödande som bomben som jämnade Hiroshima med marken och dödade fler än 100 000 civila.

Trots massiva protester inom Labourpartiet och motstånd från en majoritet av britterna röstade parlamentet i mars 2007 för att ersätta systemet med ett nytt, eftersom Trident beräknas vara utslitet omkring 2025 eller 2030.

Omröstningen gällde bara ubåtarna och missilerna, inte stridsspetsarna. Ändå har Atom Weapons Establishment (AWE) i Aldermaston inlett ett omfattande byggnadsarbete för att få klart anläggningar för tester, utveckling och konstruktion av nya kärnvapenstridsspetsar, innan något godkännande kommit från parlamentet. Och i juli 2008 kom CND(1) över dokument som visade att regeringen redan har beslutat att bygga nya kärnvapen.

– Ingen vet vad det nya systemet kommer att kosta. Uppskattningarna mellan 25 miljarder pund (290 miljarder kr) och 40 miljarder pund (470 miljarder kr) är antagligen underskattningar. Det mostvarar 120 000 nyutexaminerade sjuksköterskor varje år i tio år eller 60 000 nyutexaminerade lärare varje år i tjugo år. Det skulle det kunna ge alla pensionärer en bonus på 2500 pund eller ge gratis kollektivtrafik i flera generationer framåt.

Hur reagerar den allmänna opinionen på detta?

– Det finns en utbredd motvilja mot att ersätta Trident och veteraner inom militärväsendet har nyligen sagt att Trident är irrelevant för våra säkerhetsbehov. Majoriteten av britterna är nu emot kärnvapen och det finns en tilltagande medvetenhet om farorna för kärnvapenspridning och behovet av nedrustning. Fredsrörelsen i Storbritannien riktar nu större uppmärksamhet, inklusive fredlig direkt aktion, mot Aldermaston. Det finns goda möjligheter att beslutet om Trident kan dras tillbaka.

– Vi har redan ett uttalande från regeringen där de skjuter upp det första steget av ersättningen av Trident-ubåtarna för att invänta översynskonferensen för Ickespridningsavtalet i maj 2010. Regeringens ursprungliga plan var att inleda nästa steg i processen under parlamentets uppehåll i september. Den här fördröjningen kommer förhoppningsvis att ge regeringen möjligheten att göra ett bidrag till den globala nedrustningen i de kommande internationella diskussionerna och att ompröva  Storbritanniens kärnvapeninnehav.

Finns det några kopplingar mellan Storbritanniens kärnvapenprogram och USA och Nato?

– Atom Weapons Establishment har ett omfattande samarbete med kärnvapenlaboratorier i USA kring forskning, utveckling och underhåll av Storbritanniens nuvarande Trident-stridsspetsar och i grundläggande forskning som kan leda till utveckling av nya kärnvapen.

– Den nuvarande stridsspetsen som används av Tridentubåtarna anses bygga på W76-stridsspetsen som USA använder till sitt Tridentsystem. Den brittiska stridsspetsen kommer att utrustas med ett nytt detoneringssystem (MK4A) utvecklat i USA, vilket ska ge den större verkan mot hårda mål.

– I enlighet med den Ömsesidiga Försvarsöverenskommelsen(2) från 1958, som nyligen förnyades, deltar forskare från Aldermaston regelbundet i utbyten och experiment med sina kollegor vid USA:s kärnvapenanläggningar, där det också pågår nya forsknings-, utvecklings- och konstruktionsprogram.

– Aldermaston ägs av Försvarsministeriet (MoD), men verksamheten drivs sedan tidigt 1990-tal av privata aktörer. Sedan april 2000 har AWE skötts av British Nuclear Fuels Limited (BNFL), Lockheed Martin och Serco. Lockheed Martin är ett amerikanskt bolag och ett av de största vapenföretagen i världen, ansvariga för Tridentmissilerna, bombplanet B2 Stealth och driften av flera av USA:s kärnvapenanläggningar.

Vad gör fredsrörelsen för att stoppa den här utvecklingen?

– Andra helgen varje månad hålls ett kvinnofredsläger(3) (AWPC), som övervakar och protesterar mot utvecklingen av nya anläggningar i Aldermaston. Nukewatchers(5) håller ett öga på kärnvapenkonvojer som fraktar vapen mellan Coulport, där kärnvapenstridsspetsarna lagras, och Burghfield, där de explosiva ämnena till detoneringen packas i stridsspetsarna.

– CND, Trident Ploughshares, Block the Builders och AWPC har tidigare organiserat vakor, marcher, demonstrationer och blockader mot Aldermaston och de ökar nu i intensitet.

Hur organiserar ni er för protesterna i Aldermaston i februari?

– Vi bjuder in grupper från hela Europa till att komma och blockera Aldermaston den 15 februari. Vi kommer att ge hjälp vid arrestering, ordna hämtning vid polisstationerna, mat och övernattningsmöjligheter. 

Och de som inte har möjlighet att komma till Aldermaston?

– De kan skriva till sin brittiska ambassad eller organisera protester utanför ambassaden för att Storbritannien ska respektera internationell lag och uppfylla de åtaganden de har enligt Ickespridningsavtalet om att avrusta sina kärnvapen. 

Vad tror du om era chanser att få Storbritannien kärnvapenfritt?

– Vi har väldigt bra chanser om vi trappar upp protesterna i Aldermaston de kommande ett eller två åren.

---

1) CND, Campaign for Nuclear Disarmament bildades 1957 och är Storbritanniens största fredsorganisation

2) US–UK Mutual Defence Agreement är ett avtal om kärnvapensamarbete mellan USA och Storbritannien från 1958.

3) Aldermaston Womens Peace Camp(aign) AWPC, har hållit regelbundna läger utanför Aldermaston-basen sedan 1985. http://aldermaston.net