Under kalla kriget var stormakternas kärnvapen en av världspolitikens hetaste frågor. Idag har de nästan glömts bort, trots att det fortfarande finns över 5 000 stridsspetsar som är redo att avfyras i USA och lika många i Ryssland.
Idag ligger kärnvapendebattens fokus istället på att nya stater - och i framtiden kanske även terrorister - skaffar sig de dödsbringande vapnen. På Zitzer försöker vi komma ihåg kopplingen mellan de etablerade kärnvapnen och de nya. Det är svårt för den som själv sitter på en hel arsenal att fördöma att andra gör sina första provsprängningar.
Även om Sverige inte har några egna kärnvapen påverkar vi utvecklingen, bland annat genom vårt agerande i FN och EU och genom vårt samarbete med kärnvapenalliansen Nato.
Risken för en militär attack från Israel mot Irans kärnkraftsprogram har ökat markant, menar professor Paul Rogers från Oxford Research Group i en ny rapport.
Carl Bildt insats i FN:s kärnvapenkonferens får kritik från Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihets (IKFF) generalsekreterare Petra Tötterman Andorff.
42 år efter undertecknandet av avtalet finns det mer än 23 000 kärnvapen och kärnvapenstaterna har gått från att vara fem till att nu vara nio stycken.
Storbritannien förbereder just nu att byta ut hela sin kärnvapenarsenal till ett nytt system som beräknas vara aktivt fram till år 2050. Nu mobiliserar den brittiska fredsrörelsen stort.
Det blir en internationell aktionsdag mot kriget i Afghanistan nästa höst. Det var ett av besluten vid en Natokritisk konferens i Berlin i helgen. En liknande konferens hölls samtidigt i Stockholm.
Fem aktivister kunde nyligen promenera rätt in på Storbritanniens kärnvapenbas Faslane i Skottland. De åtalas nu under landets nya terrorismlagstiftning