Sju av tio britter vill att deras soldater ska lämna Afghanistan inom ett år, läser jag i Göteborgsposten. Efter åtta år verkar åsikten/insikten att kriget inte kan vinnas ha slagit rot hos folket i den forna imperiemakten.
47 procent anser enligt samma opinionsundersökning att kriget ökar risken för terrordåd i hemlandet, medan 44 procent tror som regeringen, att kriget minskar risken.
Premiärminister Gordon Brown säger: – Historien har visat att varje gång britterna har sett utanför sina egna gränser har vi blivit starkare.
Ett anmärkningsvärt uttalande när det kommer från en brittisk premiärminister kan tyckas. Men det här är å andra sidan mannen som sagt till journalister att "tiden är förbi när Storbritannien måste skämmas för imperialismen. Det borde vi fira!"
233 britter har dött i Afghanistan sedan 2001, varav 96 i år. Så man kan förstå att britterna vill ha slut på eländet. Men det egentliga argumenten är förstås helt andra: Afghaner dör en masse och invasionen och ockupationen var orättfärdig från första början. Frågan är inte om vi "blir starkare av att se utanför våra egna gränser" utan med vilken rätt vi gör det.
I Afghanistan har det gjorts en annan opinionsundersökning om de utländska styrkornas närvaro. 18 procent vill ha fler soldater. 44 procent vill ha färre.