Sverige har varit militärt involverat i Afghanistan i åtta år. Svenska soldater deltar i den Natoledda International Security Assistance Force, ISAF, en militärinsats vars huvuduppdrag är att stödja den afghanska regeringen i ansträngningarna att skapa säkerhet och förutsättningar för demokrati i Afghanistan. Åtta år har gått och Afghanistan har blivit allt mer instabilt och våldsamt. 2009 har varit det dödligaste året sedan ISAF-styrkan först anlände till Afghanistan.
– Läget är allvarligt och försämras hela tiden säger Barack Obamas högsta militär, Mike Mullen till washington post.
Svenska biståndsorganet Sida ger en lika dyster bild av Afghanistan.
– Situationen har förvärrats kraftigt under förra året. Cirka 42 procent av befolkningen lever i fattigdom, varav många är undernärda. Våldet och instabiliteten breder ut sig vilket drabbar civilbefolkningen hårt, säger Anders Hagwall, chef för Sidas Afghanistan-team.
Men trots att den militära insatsen i Afghanistan har misslyckats med att skapa stabilitet och säkerhet vill den svenska regeringen inte byta strategi. Idag röstade riksdagen för regeringens proposition om ett fortsatt svenskt deltagande i den internationella säkerhetsstyrkan i Afghanistan. Detta innebär att antalet soldater i den väpnade ISAF-styrkan kan utökas från dagens 500 upp till max 855 och att uppdraget förlängs till den 31 december 2010.
Generalsekreteraren i Svenska Afghanistankommittén, Torbjörn Pettersson, är mycket skeptisk till Sveriges Afghanistanpolitik. Han menar att civil återuppbyggnad och fattigdomsbekämpning är det som kommer att vinna freden i Afghanistan. ”Argumentet att militär behövs för att skydda civila klingar falskt mot den faktiska utvecklingen i Afghanistan. Vad som behövs är en humanitär offensiv. Innan en ny strategi antagits, som sätter diplomati i förarsätet, bör inga fler truppförstärkningar ske”, skriver Torbjörn Pettersson i Svenska Dagbladet den 23 oktober.
Ustad Atta Muhammad Noor är guvernör för Balkhprovinsen, en av de fyra Afghanska provinserna där svenska soldater tjänstgör sedan fyra år tillbaka. Han säger i en intervju till Svenska dagbladet att hans provins behöver hjälp med återuppbyggnad och utveckling och får de inte den hjälpen behöver de inte heller svenska soldater. ”Om det sker en minskning av antalet soldater för att få fram pengar till återuppbyggnad blir det en bra ekvation för både Sverige och vårt folk”, säger guvernören enligt svd.se.
Svenska Afghanistankommitténs Torbjörn Pettersson skriver i DN att kostnaden för den militära insatsen är drygt två miljoner kronor per soldat och år. Det motsvarar 50 årslöner för en välutbildad afghansk lärare eller årskostnaden för 1 400 elever. En förstärkning av ISAF-styrkan motsvarar alltså 6 500 lärarlöner eller 182 000 elever.
Förra året uppgick kostnaden för Sveriges samlade insatser i Afghanistan till cirka 1,2 miljarder kronor. Av detta gick tre fjärdedelar till ISAF:s militära verksamhet och resten till olika civila biståndsprojekt enligt dn.se.
Torbjörn Pettersson poängterar att det svenska biståndet till Afghanistan har varit mycket framgångsrikt, enligt årets resultatskrivelse för biståndet. ”Före 2001 gick färre än en miljon barn i skolan och nästan inga flickor fick ordinarie undervisning. I dag är omkring sex miljoner barn inskrivna i grundskolan, varav nästan 35 procent är flickor [...] Fanns resurser skulle vi och andra aktörer kunna göra mycket mer.” Vidare ställer Torbjörn Pettersson frågan om vad den militära insatsen i Afghanistan har resulterat i. Han undrar ”när får vi se försvarsminister Sten Tolgfors resultatredovisning?”
Svenska Afghanistankommittén är inte ensam om sin kritik mot en intensifierad svensk militärinsats i Afghanistan. Vid tisdagens utfrågning i försvarsutskottet om insatsen deltog Anders Kjellström, docent i juridik vid Malmö högskola, som arbetar med att bygga upp rättsväsendet i Afghanistan. Han menar att Sverige fokuserar för mycket på det militära och att det inte går att bekämpa talibanerna militärt.
– Det enda sättet att på sikt skapa stabilitet i Afghanistan, det är att hjälpa till med den civila uppbyggnaden, säger Anders Källström till Sveriges radio.
Sveriges beslut att öka det militära bidraget till Afghanistan går inte bara på tvärs med vad flera av Afghanistans och Sveriges biståndsorganisationer, forskare, politiker och tjänstemän efterlyser, utan också mot vad många civila afghaner tror på. I en opinionsundersökning som BBC, ABC News och tyska ARD låtit göra tidigare i år tillfrågades 1 534 afghaner i alla landets 34 provinser om de tyckte att det behövdes färre eller fler trupper till Afghanistan. I undersökningen svarade 44 procent att de vill ha färre soldater och enbart 18 procent uppgav att de vill ha fler. Om det hade varit det afghanska folket som tillåtits ta beslut om Sveriges militära insatser så hade det med stor sannolikhet blivit ett annat beslut än idag.